Michi

Tankarna är tillbaka och vill käka upp all min tid. Kunde inte sova inatt...igen. WHY?!? På grund av de svarta tankarna antar jag. Vill inte tänka såhär men det gör sig självt, jag kan inte kontrollera det. Om man har något på hjärnan som man funderar över, ska man då prata om det med personen det handlar om? Eller ska man hålla det inom sig om man tror det skadar mer än det gör nytta? För samtidigt vet jag att det egentligen inte finns ett svar på mina frågor. Utan det "bara är så". Men jag kan inte acceptera ett sådant svar. Behöver något konkret. Något verkligt. Något man kan ta på. Saker kan inte "bara vara". Det måste finnas en anledning. Eller något. jag vet också att detta kommer vara över om ett par timmar. Men gillar inte att det kommer krypandes när jag minst anar det. Tankarna. Känslorna. Observerandet.

xxx
M